annasfeta

Känner mig i form.

Jag värmer upp i ringen. Tar upp kampen. I mina fula arbetsbyxor med en röv som hänger över lite och skapar en helt ny innebörd på ordet "pressveck." På annat ställe liksom.

 

Jag dansar samba jag dansar vals, jag dansar bugg och ingenting alls.

Barnens pappa ringer och är dryg, dum som vanligt och denna gång är jag dryg tillbaka,

säger att jag jobbar -har inte tid, skicka mig ett sms med allt elakt du har att säga. För jag tänker inte lyssna.

Du har tryckt ner mig tillräckligt. Finns ingen anledning för mig att ta mer.

 

Ytterligare en brytpunkt. (Jävla tjat om det)

Har fått en större självrespekt.

Stannat upp och tittat bakåt på den jävligt leriga ensamma vägen jag har vandrat på. Rycker på axlarna.

Har tagit mig över. Nu ska jag rulla fram i livet istället!

 

Dagens citat: Ta inte skit utan att ge skit. Skadad är identifierad.

Anna är glad, står i en dörr med motljus, är påväg in. Bara en snus som fattas nu.

Herren såg att det var gott.

 

Välsignad eder/

Lämnade min dotter på sin sista dag på förskolan i morse sedan har hon sommarlov med mig först i tre veckor och sedan tre veckor med sin pappa. Efter sommarlovet börjar hon 6års, på samma skola som sin storebror.

Det ska bli så skönt att ha dem två på samma skola. Det hugger i mammahjärtat av att se att hon inte trivs på det tillfälliga sommardagiset. Det är inte samma kompisar som det vanliga dagiset eller som hon själv säger om sina relativt jämnåriga dagiskamrater:

"Det är bara småpluttar på dagis mamma & de bygger sandkakor med mina gummistövjar."

Hon är inte bara min andlige vägledare min dotter, utan också väldigt klok och lillgammal.

 

Det som räknas i kategorin "jobbigt med att bli förälder" är att man måste lämna dem på dagis/förskola varje dag. Att man missar så mycket tid med dem. Jag kan bli så nedstämd och arg över hur systemet i livet fungerar. Jobba, jobba, jobba. Swish swoosch.

Missa missa missa, all tid som man egentligen bara vill dela med de man älskar högst.

Hur kunde jag skapa dessa två varelser som jag älskar så hårt och saknar konstant! Vad har jag gjort mot mig själv. Underbara, underbara kortisar!

Det går inte en dag utan att jag tänker så.

Jag försöker att sträcka ut och räcka till åt så mycket varje dag. Jag älskar er.

 

Idag efter jobbet ska jag koppla av med en after Work bira och lugna ner mina sönderstressade porer. Jag, solen (jo den visar sig idag) och åter jag. Jag har inte så många spontana vänner som kan hänga med mig så om du ser en smålullig, salongs berusad kvinna med urinvägsinfektion sitta själv på en uteservering då är det jag!

 

Efter helgen börjar min semester med barnen. Vi ska njuta! Vi ska ha roligt och jag ska vakta dem, hålla dem så hårt om nätterna så att mina knogar vitnar. 

 

Tänk om en man någongång, någonstans, vill hålla mig såhårt om nätterna. Som köper hela paketet, mina tjockstrumpor med hål i, mitt ibland jobbiga morgonhumör men också mitt bästa jag.

Hjärtat mjuknar.

Kram till er alla som orkat läsa!

 

Till och med mina dagar går ihop med varann, de blandas likt